Mörby slottsruin är belägen på en lätt höjd vid den västra stranden av sjön Skedviken, inom Fasterna socken norr om Rimbo i Norrtälje kommun, Uppland. Platsen, som är omgiven av en pittoresk natur, erbjuder en fredlig atmosfär med utsikt över sjön och Fasterna kyrka på dess motsatta sida.
Mörby slotts tidiga historia är intimt förknippad med den svenska adelns dynamik och maktspel under medeltiden och renässansen. Ursprungligen en timrad sätesgård från 1380-talet, genomgick platsen betydande förändringar när den pommerska släkten Slaweka tog över ägandet på 1410-talet. De inledde byggnationen av det första stenhuset på 1450-talet, vilket lade grunden till det som skulle bli Mörby slott. Denna period representerar början på slottets historia som ett stenfast fäste. Genom äktenskap kom gården senare under Oxenstierna släktens kontroll, en av de mest betydelsefulla adelsfamiljerna i Sverige, som omvandlade Mörby till ett praktfullt renässansslott under 1500-talet. Under Gabriel Kristiernsson Oxenstiernas tid vid makten växte slottet ut till att bli ett av de mest framstående slotten i Uppland, vilket speglar både den tidens arkitektoniska ideal och den svenska adelskulturens prakt.
Efter dess glansperiod under 1500-talet och framåt inleddes Mörby slotts nedgång under slutet av 1600-talet, då det gradvis övergavs och började förfalla. År 1728 förvärvades egendomen av Arvid Horn, en framstående svensk statsman, som ursprungligen planerade att renovera slottet för eget bruk. Efter en kostnadsbedömning av arkitekten Carl Hårleman beslutades det dock att en renovering skulle bli för kostsam, vilket ledde till att Horn valde att överföra det värdefulla koppartaket till Ekebyholms slott istället. Denna handling markerade början på slottets slutgiltiga öde.
1740 totalförstördes Mörby slott av en brand, och dess spillror lämnades helt åt sitt öde. Lokalbefolkningen började använda ruinen som källa för byggnadsmaterial, vilket accelererade dess förfall. Trots detta blev platsen en samlingspunkt för gemenskapen, där folk ibland samlades för festligheter, och där traditionen att dansa på "tiljorna" – de grova ekgolv som bitvis låg kvar – föddes.
På 1930- och 1940-talen utfördes arkeologiska utgrävningar och en delvis restaurering av ruinen, vilket bidrog till en ökad förståelse för dess historiska betydelse.
Runt Mörby slottsruin florerar flera sägner och spökhistorier som bidrar till platsens mystik och lockelse. Enligt traditionen har satan själv varit inblandad i slottets byggnation, vilket givit upphov till berättelser om övernaturliga fenomen och spökliga uppenbarelser.
