Inglamåla gruva är en järngruva norr om Växjö som drevs mellan år 1740 och 1870. Gruvan består av två dagbrott och ett vertikalt schakt. Enligt uppgift ska gruvan vara 80 meter djup. Två stollgångar leder på olika höjd in i schaktet. Till gruvan hör också en tredje stollgång, men den är inte avslutad och leder bara in i berget.
Fyndigheten gjorde första gången någon gång i slutet på 1730-talet av en malmletare som ska ha hetat Daniel Sundell. 1742 på börjades brytning i gruvan, 1749 tillverkades det första stångjärnet av malm från gruvan.
Det vertikala schaktet ska vara det första som drevs in i berget. Den övre stollgången ska sedan vara det andra inbrottet som gjordes i berget. I slutet på 1790-talet drev den nedre stollgången in i berget, där denna slutar finns ett rum där man kan se det vattenfyllda schaktet vidare ner i berget. Här fanns tidigare en så kallad hästvandring som användes för att ta upp malm från de djupare delarna.
När den tredjestollgången byggdes är oklart, lika så när hur de två dagbrotten bröts. Driften i gruvan tycks ha upphört efter 1799 då gruvan inte längre levererade någon malm. Under 1950-talet ska marinen ha gjort provsprängningar i gruvan, det oklart exakt var i gruvan detta skedde, men troligtvis i dagbrott eller det djupare schaktet.
Källor
Eget besök på platsen / Skylt på platsenHembygdsbok för västra och mellersta Njudung 1956-1961
