Stora Karlsö har betats av får under hundratals år och var i slutet av 1800-talet i stort sett helt kalbetad. Sedan dess har växtligheten fått utveckla sig i stort sett fritt. Bete infördes på nytt på ön år 1995.
Ön är kanske främst känd för sitt rika fågelliv och framför allt då de stora kolonierna av sillgrissla och tordmule, som båda häckar med tusentals par på ön. Andra vanliga häckfåglar är storskarv, ejder, svärta, silvertärna, gråtrut och silltrut. I öns buskmarker och lövskogsområden häckar många olika arter småfåglar, bland annat rosenfink och höksångare.
Öns rika flora innehåller ett flertal sällsynta arter som våradonis, karlsösallat, gullborste och gotländsk nunneört. I slutet av maj och början av juni bildar tusentals blommande Adam och Eva och S:t Pers nycklar formliga orkidéängar.
Följande anordningar finns i naturreservatet: Toalett, Information.
Stora Karlsö är ett naturreservat som skapades den 29 oktober 1947 och förvaltas av en enskild markägare. Naturreservatet ligger i kommunen och län Gotland och har en storlek på 1181 hektar, varav 244 hektar utgörs av landyta, 936 hektar av vatten och 6 hektar av skog.
Ön har varit i människans bruk sedan stenåldern och har bland annat nyttjats som utgångspunkt för jakt och fiske och som betesmark. Under medeltiden förekom stenbrytning på ön.
Toalett
Information
