• Grottor
  • Ruiner
  • Vattenfall
  • Raviner
  • Gruvor
  • Torn
  • Ättestupor
  • Vildmarksstugor
  • Övrigt
Visa stor karta

Naturreservatet Regnaholms lövskog

Vägbeskrivning

Regnaholms lövskog är ett naturreservat på 53 hektar beläget i Finspång, Östergötlands Län. Det förvaltas av Länsstyrelsen i Östergötlands län och skapades den 5 januari 2009. Besökare har tillgång till information, parkering och rastplatser i området.

Lövskogen ligger vid sjön Regnarens strand nära slottet Regnaholm och ger en härlig upplevelse av lövskogens alla ljud, dofter och synintryck. På våren och försommaren är blomning och fågelliv rikt och på hösten strilar solljuset genom de orangebruna boklöven.

Centrala och södra delen av reservatet kallas Hästhagen och består av en mångformig lövskog. Här finns många arter av lummig lundflora såsom blåsippa, trolldruva, ormbär, vårärt och gullviva. Den mycket ovanliga fjärilen svartfläckig högstjärt har påträffats i Hästhagen, tillsammans med 183 andra insektsarter.

Genom skogen löper en grusväg med långa alléer av lönn, ask, alm, lind och bok. Träden i alléerna är mestadels gamla och har i vissa fall bohål. Alléer finns även längs den avgränsande vägen i nordost. Längs vägen och åkrarna finns ett antal storväxta och grova ekar.

Skogen är rik på död ved, vilket gör den mycket värdefull biologiskt sett. Den döda veden består främst av asp men även andra trädslag. Hackspettar hittar mat i den döda veden och uppskattar att hacka bohål i asparnas mjukare trä. Bland mossor och lavar finns flera signalarter med bland annat fällmossa, krusig ulota och fjädermossa, bårdlav och sotlav. Bland svamparna som hittas runt om i områden finns de rödlistade arterna veckticka och vågticka.

I sumpskogen står klibbalarna på uppresta rötter, så kallade socklar. Stjärtmesar hoppar runt och klänger bland träden och söker föda. I norr har tallar och granar vuxit långsamt och fått bli gamla och träden är täckta med hänglavar.

Förr tillverkade kol i skogen genom så kallade kolmilor som sköttes av en kolare. För att kunna vakta kolmilan dag som natt övernattade kolaren i en enkel koja i skogen nära kolmilan. Numera kan man ännu se spåren av den här verksamheten genom resterna av en kolarkoja och även en så kallad kolbotten som är det som finns kvar av en kolmila.

Under 2023 genomfördes omfattande huggningar i naturreservatet, då framförallt granar höggs bort för att låta lövskogen breda ut sig igen. Att många lövträd vuxit upp i ett landskap som var betydligt öppnare kan man se på deras vida kronor, som började ta skada av inväxande gran.