Skogen i Marka-Sandika är mellan 100-200 år gammal, och flertalet granar har åldersbestämts där den äldsta har 222 årsringar. Här och var finns det död ved i form av lågor och fallna träd på marken. Spridda döda enbuskar tyder på att området har varit glesare förr i tiden och troligen användes som betesskog. Rester efter gamla trägärdesgårdar vittnar också om detta.
I reservatet finns områden med kalkhaltig jordmån där förekomsten av kalkberoende mykorrhizasvampar är stor. Här växer också flera orkidéarter och andra kalkgynnade kärlväxter som sårläka, ormbär och blåsippa. Inslag av magrare tallskog förekommer också, främst på hällmarkerna i reservatets norra del.
Marka-Sandika är ett viktigt naturreservat på grund av dess unika skogsmiljö och förekomsten av flera sällsynta arter. Besökare kan uppleva lugnet och stillheten i denna gamla skog och njuta av dess naturliga skönhet.
