Marielund är en vildmarksö i södra Sverige. Tillsammans med Erikslund är det ett av två små unika skogsområden i Kolmården. Marielund är ett naturreservat som förvaltas av Länsstyrelsen i Östergötlands län. Reservatet skapades den 31 oktober 1945 och är 1 hektar stort. Marielund och Erikslund är två av Östergötlands äldsta och tidigast upprättade naturreservat. Marielund fridlystes redan 1945 som naturminne. När en ny naturvårdslag trädde i kraft 1965 överfördes alla naturminnesområden större än 1 hektar till naturreservat.
Marielund och Erikslund är unika skogsområden med naturskogskaraktär. Det är så nära urskog man kan komma i södra Sverige. I Östergötland finns det kanske ett 20-tal områden med en totalareal av några hundra hektar som har denna speciella orörda prägel med månghundraåriga stammar och stor andel död ved. Marielund ligger nu likt en urskogs-ö i ett omgivande landskap präglat av rationellt skogsbruk.
Jägmästaren A.M. Alborg på Östkinds Häradsallmänning som avsatte skogsområdet på 1940-talet skrev: "många gånger har det smärtat mig att jag måst hugga i en del skogspartier av oersättlig urskogsskönhet". Vidare sade han: "Meningen med dessa reservat är att åt eftervärlden bevara någon liten fläck, där man kan hoppas, att en eller annan representant för ett senare släkte, som bara sett mönstergillt skötta och rakstammiga skogar, med njutning och andakt skall för en stund kunna fly undan jäktet för rekreation i dessa uråldriga små vildmarker, som kanske påminna om de kolmårdsskogar, där stigmän och varg en gång voro fruktade invånare".
Marielund består av 1 hektar landyta och 1 hektar skog. Vanligaste trädslagen är tall och gran. Barrträden har en ålder på omkring 200 till 400 år och en medelhöjd på cirka 30 meter. Därutöver förekommer enstaka björk, asp, rönn och ek. Det finns rikligt med liggande döda trädstammar. Ibland ligger de så tätt att det är svårt att ta sig fram. Torrakor och högstubbar är också vanliga. På de döda träden finns det gott om lavar och tickor.
Längs med reservatets östra gräns slingrar sig en liten bäck som eroderat sig ner i sedimenten. Utmed bäcken är floran rikare och det är rikt på lövträd, särskilt vanlig är ek. Här växer bland annat skogsfräken, skogsbräken, harsyra samt enstaka knärot. Många träd har fallit över bäcken. Därmed skapas en variation och mosaik av olika biotoper, mer eller mindre skyddade.
Följande anordningar finns i naturreservatet: Information.
Information
