Klosteränge är ett naturreservat beläget på Gotland, som förvaltas av Länsstyrelsen i Gotlands län. Reservatet skapades den 7 november 1985 och har en landyta på 28 hektar. Av dessa 28 hektar utgörs 27 hektar av skog, som består av olika trädslag såsom ek, ask, björk, asp, lundalm och lönn. Dessutom finns enstaka tallar och granar.
Klosteränge är känt för att ha ett av Gotlands största bestånd av gamla ekar, vilket ger livsrum för olika växter och djur. Under våren blommar det många arter örter, som blå-, vit- och gulsippor, gullviva, vårärt och orkidén Sankt Pers nycklar. Senare under året tillkommer flera andra arter som midsommarblomster, svinrot, myska, brudbröd, teveronika och ängskovall.
Många arter lavar och svampar är beroende av gamla ekar. På Klosteränge växer bland annat sällsynta lavar på de gamla ekarna. Olika svampar, främst oxtungsvamp och svavelticka, rötar veden på ekarna och gör så att de med åren blir ihåliga. Trots ihåliga stammar kan ekarna leva i flera hundra år. I håligheterna som bildas lever en mängd olika insekter.
Klosteränge är en rik fågelmiljö där många fåglar häckar i håligheter i de gamla ekarna och askarna. Bland de bofasta fåglarna finns skogsduva, kaja, stare, nötväcka och halsbandsflugsnappare. Andra bofasta fåglar på området är kattuggla, större hackspett och stjärtmes.
I den nordvästra delen av reservatet finns två husgrunder från järnåldern, och genom området löper långa stensträngar som utgör rester av hägnader. Klosteränge har en gång i tiden utgjort en del av Roma klosters vidsträckta ägor, vilket antyds av dess namn. Roma kloster grundades 1164 av Cisterciens-orden och bestod fram till början av 1500-talet.
Besökare till Klosteränge kan ta del av information om området vid anordningarna som finns på plats såsom parkering och rastplats. Här kan man uppleva naturens skönhet och njuta av dess mångfald av växter och djur.