Digerhuvud är ett naturreservat som ligger längs Fårös nordvästra kust i Gotlands Län. Reservatet skapades den 31 december 1930 och förvaltas av Länsstyrelsen i Gotlands län. Det omfattar 104 hektar, varav 103 hektar är landyta, 1 hektar vatten och 1 hektar skog.
Reservatets mest framträdande drag är dess raukar, stenpelare som varar från några meter upp till 8 meter höga. Raukarna varierar i form och storlek, och de yttersta står en bit ut i vattnet och påverkas fortfarande av havets vågor. Digerhuvud består också av en låg klint och ett klapperstensfält som nästan helt saknar växtlighet. Vid kusten finns även en lågvuxen skog av vindpinade strandtallar.
Gotlands berggrund består till stor del av korallrev som bildades för cirka 430 miljoner år sedan under silurperioden. Efter den senaste istiden täcktes Gotland till en början helt av vatten, men landet höjde sig långsamt över havsytan. Där land och hav möttes kunde vågorna bearbeta berggrunden och stenpelarna motstod nötning bättre än omgivande bergarter, vilket resulterade i raukarna. Raukarna består av hård, olagrad kalksten och är rika på fossil av olika djur som levde på och vid reven, såsom stromatoporoidéer, koraller, snäckor, bläckfiskar, mossdjur, armfotingar och sjöliljor.
För besökare finns anordningar som dass, information, parkering, rastplats och eldstad i reservatet. Även om det kan vara många besökare i området är det alltid möjligt att hitta en egen rauk att bestiga, undersöka eller vila ryggen mot. Digerhuvud är en plats där besökare kan uppleva Gotlands unika geologiska historia och njuta av den vackra kusten.
Dass
Information
Parkering
Rastplats
Eldstad
